Ettans regissör Neil Marshall har inget med uppföljaren att göra utan håller istället på att spela in ”män i rustning-filmen” Centurion, kanske hans sista chans efter den katastrofalt löjliga Doomsday på vilken han spenderade alla pengar och cred han förvärvat genom Instängd.

Instängd 2 tar vid där ettan slutade men väljer att bortse från hur den filmen faktiskt slutade för att istället ta fasta på dess falska slut. Filmen sätter upp lite patetiska förutsättningar som slänger ner en av kvinnorna, färsk från sjukhuset, med en ny grupp ”monstersnabbmat” i samma grottsystem.

Förutom att regissören Jon Harris inte har ett uns av den känsla för timing som Marshall så har manusförfattarna endast slappt kopierat Marshalls originalpremisser. De få egna idéer de haft är de som fungerar allra sämst och drar ner filmen på en nivå som man inte kan göra annat än att skratta åt.

Vi får t.ex. se när monstren, som för övrigt visas i bild alldeles för ofta för att vara skrämmande, bajsar i en primitiv toaletthåla (som två av vårar hjältinnor ramlat ner i). Föreställ er hur skrämmande monstren är efter att vi fått se var och hur de tar hand om sina naturliga behov, efterföljande sceners ungefärliga översättning av dialog som ”de är onda och inte av denna jord” får liksom inte samma kraft när vi sett dem gå på toaletten.

Instängd 2 levererar varken vad det gäller skrämseleffekter, spänning eller intressant vidareutveckling av den myt som skapades i ettan. Man får leta länge, kanske för alltid, för att hitt någon talang i filmen.. Om detta inte hade varit en uppföljare till en populär och bra film så hade den gått direkt till dvd, eller kanske direkt till 02.45-tiden i tv 3s programtablå.

Betyg:

1 av 5